...Och så rapporterar Moldavienbloggen att den sett årets första Rolls-Royce parkerad längs med huvudgatan i stan.
Rolls-Royce. Europas dyraste bil. I Europas fattigaste land. Inget konstigt med det!
17 februari 2009
15 februari 2009
Chipsspecial!
Ny söndag, ny blogpost!
En post i matens tecken.
Vi börjar på en gång. För av alla världens drycker finns det väl få av sådan hög kaliber, sådans pondus, sådan kvalitet och sedan klass såsom Coca Cola. Eller Cola-dryker i allmänhet skulle vi kunna säga. De flesta känner till Coca Cola och Pepsi Cola. Kanske någon även nämner Cuba Cola och är läsaren riktigt nostalgisk säger han kanske även XL Cola.Jag säger: Glöm det.
Det heta inom Co(o)la-drycker är ingen av de nämnda. Det har kommit en ny kung!
Damer och herrar, järnabönder, kretensare, moldaver, finlandsvenskar och ryssar. Låt mig presentera för er Кола Нова [Kola Nova]!
Nova Kola, för att göra det enklare för icke "rysk"-språkiga läsare, är vad världen talar om. Det är Cola-sorten från ett Ukrainsk bryggeri som letat sig in i mörkaste Moldavien. Och det kan man ju inte gärna vara emot. Bara en sådan sak att de tar upp den fina gamla traditionen med 0,5-litersburkar! En utmärkt storlek som jag aldrig kommer förstå varför Coca Cola övergav. Sedan är det ju en stilig design på burken! Silver och låtsas-ryska (dvs. ukrainska) i utmärkt kombination. Högsta poäng! Skall vi envisas med att påvisa något dåligt, eller låt oss säga mindre bra, med Kola Nova är det nog smaken. Den som minns den gamla hederliga Signum-colan från sent 90-tal och tidigt 00-tal förstår hur smaken är. Inte dum, men inte vidare cola-lik.
Men vad spelar sådana detaljer för roll?
Jag utnämner Kola Nova till östeuropas andra bästa Cola. Endast slagen av Vitrysslands Bela Cola!
Och jo, Kola Nova betyder Kola Novaja. Ny Cola. Genialt namn!
Att skriva om Cola utan att nämnda chips gör ju inte mycket sinne, så låt mig därför ge er en lite introduktion i Moldaviens chips utbud.
Till att börja med finns såklart det allestädes närvarandes Lays chips. Dyrt och gott.
Likaså finns Pringles. Dyrt.
Även Estrella finns. Dyrt och gott.
Men så finns det de lite mer... Låt oss säga exotiska chipssorterna. Såsom Coop X-tra. Ja. Svenska budget coop x-tra. Blåvit om man så vill. Coop X-tra säljer för den delen även pommes frittes och toalettpapper här. Men det det får bli en annan bloggpåst.
För jag vill ger er Rainbow Chips, eller om man så vill Maustetut ja poimetetut perunalustut!Kanske moldaviens hetaste chipsmärke?
Eder bloggare må vara halvryss i Moldavienexil, men inte mer än att han kan se finnesen med lagom. Där X-tra-chipsen är billiga. Men inte mycker mer. Och Lays är dyra, men goda. Där. Där finns Rainbow! Lagom billiga, lagom goda!
Men varför skriver han några rader på obegriplig urikiska däruppe, vad är det för stöll, frågar sig troligen inte alla men väl de flesta läsare.
Jo. Rainbows chips är från Finland!
Måhända tillverkade i Belgien. Må den so har ögon att se med kan beskåda den klassiskt finska tvåspråkiga baksidestexten med information om såväl ainesosat som ingredienser. Om Finland kan sägas mycket, men göra dugliga chips till vettiga priser, det kan de!
Tack för det Finland!
I en annan post skall jag recensera de finska flingorna, pommes frittsen, fiskpinnarna och matoljan.
Eder bloggare lämnar er med det, men tänker försöka att nart återkomma med rapporter från Moldaviska melodifestivalen och hur Moldaver tokfirar den den helige Valentins dag!
På återläsandes!
3 februari 2009
Tågspecial!
Så kommer den äntligen, den utlovade tågposten!
För det var så att den 31 januari, nådens år 2008, satte jag mig på ett tåg som via stop i Kiev skulle ta mig till Rostov, Ryssland. Min gamla hemstad.
Och det intressanta med det låg i två saker.
1. Första gången jag får erfara den moldaviska tåg.
2. Jag åkte på nyårsaftonen. Den största av alla ryska högtider. Den som är ungefär som Jul och Midsommar tillsammans för oss svenskar.
Och vi börjar med punkt nummer ett. Moldaviskt tåg. Och om det finns bara positivt att säga! Eder bloggare ger spontant 4 kalasjnikovs av 5 möjliga till det moldaviska tåget. Klart bättre än både ryska och ukrainska tågen när det gäller att vara rent, snyggt och "trevlig" personal ombord.
Bjuder på en liten bild som illustration:
Så här fint ser det alltså ut när sängen är bäddad. Lite annat än det tråkiga vit-blå-randiga ukrainska/ryska lakanen. Lägg även märke till duken på bordet som skymtar till höger i bild.
Om vi går vidare i vår dokumentation över de moldaviska tågen kommer vi förr eller senare till alla tågs akilleshäl. De må vara fina i det yttre men det är detta som avslöjar hur fint det egentligen är. Eller inte. Vi talar om tågtoaletten!
Och som ni kan se av bilderna var det fantastiskt tjusigt!
Som bild nummer ett avslöjar finns sådan lyx som sittring, ett rent golv och tillochmed en görarenttoalettenborste. Bild nummer två visar handfatet och även där kan vi notera lyxatterialjer som de ryska och ukrainska tågen knappast kan våga sig på. Närmast i bild syns en luktspraysburk, för att ge en friskfläkt av väldoft på toaletten. Något som syns lite sämre är behållaren för tvål. Ja, alltså inte en tvålkopp i plåt med en mer eller mindre otrevlig vit(efter en tids resande mindre vit) tvål i, utan en högst modern behållare för flytande tvål!
Fantastiskt. Och det skall påpekas på en gång att vi alltså färdades med platskarta, dvs. den billigaste 3e klassbiljetten.
Det enda som kan tyckas lite negativt var väl att tåget tog 16 timmar på sig att färdas de 50 milen till Ukraina. Å andra sidan finns det väl ingen anledning att jäkta fram i livet.
...men, säger nu den trogne och minnesgode läsaren. Vitryssland då, du har ju faktikst åkt tåg där med, fortsätter samme läsare. Jo. För två år sedan, när den stora Ryssland-Ukraina-Vitryssland-turen gjordes åkte jag mycket riktigt med vitryskt tåg. Och det skall sägas, att är det något tåg som kan mäta sig med de moldaviska är det just de vitryska.
Nu skall jag väl tillstå att minnet sviker en aning kring detaljerna, men jag tror mig ändå påstå att Moldavien vinner tågbataljen tätt före Vitryssland tack vare luftsprayburken och tvålbehållaren.
Den stora östtåglistan ser alltså ut som följer:
- Moldavien
- Vitryssland
- Ukraina och Ryssland, som där får dela på 3e-platsen.
Gällande punkt 2, nyåret, som blev det något av resans anitklimax. Från Chisinau järnvägstation tuffade tåget iväg med ca 5 person ombord i min vagn. När nyåret kom tycktes alla sova, inklusive Eder bloggare, och när jag vaknade till strax efter tolvslaget kunde inga tecken på firande observeras.
Med det avslutar vi denna blogpost men ber att få återkomma framöver med intressanta poster om stigande salo-priser och en utläggning om vad Nova Cola egentligen är.
På återläsandes!
30 december 2008
Nyårsposten
Gott Nytt År! C Новым Годом! La Mulţi Ani! З Новим Роком! He va ful gale gott nytt år eda!
Med det torde de flesta aktuella språken i trakten vara avklarade. Eftersom jul inte firas nämnvärt, åtminstone inte den 24-25 så tar bloggen tillfället i akt att helt ignorera den. Julen alltså. Däremot laddar den för nyår, som sig bör i denna del av världen.
Vad passar då bättre än en liten nyårssaga så här i dagarna? Det var en gång år 2007. I staden Chisinau fanns en borgmästare men också en president för hela landet. Och män av de kaliber skall väl allt ha en stor nyårsgran att sätta ut i stan så att undersåtarna kan se det.
Men då var ju frågan, när skall det sättas ut?
Lagom till den 24-25 som de nya idéerna om "jul" påbjuder, eller lagom till nyår, på gammalt fint sovjetmanér? En svår fråga att lösa. För att inte tala om hur viktig den är. Knappast en fråga man kompromissar kring i första taget.
Och det gjorde de inte heller, utan Chisinau fick då äran att ha två granar. En som sattes ut vid den västerländska julen, och en som kom en vecka senare lagom till nyår.
Men så i år, nådens år 2008 hände något. Något stort. Landet tog ett stormkliv in i framtiden. Farbror president och farbror borgmästare enade sig och satta bara ut en gran! En fin gran lagom till den västerländska julen. Det är sådant som ger hopp för framtiden!
Så här fint ser det därför ut på huvudgatan, Ştefan cel Mare. Eller som man lite mer old school kan kalla den, Leninskaja!
I kategorin övriga noteringar:
Ridande polis säger jag. Kanada och röda rockar säger du? Moldavien och svarta jackor, säger jag. Dessvärre har jag ingen bild på det. Men hästar, och poliser, var det som kom ridande längs med trottoaren en juldagseftermiddag.
Kallt. Jag citerar en känd svensk poporkester:
"Och skulle det bli någon hejd på regnet... kyla och snö i drivor, grattis!"
Först en månad med konstant regnande. Sedan på julafton kom det någon typ av aggresivt vit pulver, och nu är Chisinau vit. Och kallt är det. Bloggen säger "nej!" till Moldaviska vintrar.
I övrigt åker eder bloggare redan på nyårsafton österut för jullov i Rostov. Två dygn, två tåg, Tre lände tio timmar väntan i Kiev. Eftersom den här bloggen har just tåg som sin specialitet lovar vi att återkomma med en fullödig rapport om de moldaviska tågens egenheter.
På återläsandes!
20 december 2008
Bloggpremiär!
Så är det äntligen dags. Dags för den första officiella bloggposten från Chisinau, Moldavien!
Erik beklagar att det dröjt en hel månad från att han fick internet i sin lägenhet tills första posten kommer. Men bättre sent än aldrig.
Iallafall. Denna blog som tidigare varit Rysslandsbloggen/Erik i Ryssland har nu som ni kanske redan sett bytt namn och blivit Moldavienbloggen/Erik i Moldavien. Detta av anledning av att jag i jag i slutet av juli tidigare i år flyttade ut från Rostov, Ryssland för att söka nya äventyr.
Och de äventyren hittades i Moldaviens huvustad Chisinau där jag sedan mitten av november finns på plats. Vad jag egentligen pysslar med här kan man läsa i presentationen högst uppe till höger.
Trots den blotta månaden jag har bott har det finns det en del att rapportera. Och jag börjar det som en toplista. Flipp och flopp i Chisinau, helt enkelt!
1. En sak som klart hamnar på plussidan är kollektivtrafiken. Medan busspriserna i Rostov skenade iväg mot nästan motsvarande 2,50:- landar en bussresa här på mer humana 80 svenska öre, eller 1 moldavisk Lei.
2. Juiceutbudet. Eftersom Moldavien inte gör mycket själva importeras det mesta från Rumänien eller Ukraina/Ryssland. Vad medför det? Jo att den fatastiska Oddeskij Sok från Ukraina går att köpa här med! Således kan jag avsnjuta jordgubbs-äppel-juicen varje dag om jag vill, istället för att som förrut varit hänvisad till att dricka den under besök i Ukraina.
3.Trafiken. För det känns spontant som att folk faktikst kör lugnare här än i både Ukraina och Ryssland. En förklaring kan vara att andelen Lada-bilar är färre. Och har man en finare bil är man förstås angelägen om att inte kladda ner den med människodelar.
Och så minussidan.
1. Koreaner. Eller snarare bristen på koreaner. Kanske inte så mycket sydkoreanska sådana som ryska koreaner. Förvisso går det att köpa koreanska morötter, men igen bläckfisk eller andra rysk-koreanska delikatesser. En klar brist i detta land. Dessutom heter de som säljer morötterna inte Kim i efternamn. Gör om gör rätt!
2. Brist på rubel. Medan vi i ryssland använde bekväma ryska rubel för att betala med har vi här gått över till Lei. Och när ryska rubeln lätt räknades om genom att dela med fyra mostvarar en Lei ca 0,8 kr. Betydligt mer svårräknat!
3. Tjerniyj baton. Mat igen. Och visst tycks Moldavien ha mycket bröd av olika slag att sälja, men det verkar vara omöjligt att få tag på en vanlig hederlig Tjårniyj baton! Eller beliyj baton för den delen. Altså den mörka respektive ljusa varianten av standardtyperna av bröd i Rostov. Överlag verkar Moldaverna inte riktigt förstå sig på mörkt bröd.
...sedan finns en bubblare. Om den höre till flipp eller flopp är jag inte riktigt säker på dock. Är nämligen det alltid spännande sättet ta betlta på en buss. Under större delen av min tid i Rostov användes det sympatiska systämet att man betala när man klev av bussen. På slutet ändrades det och man betalade när man klev på. I Minsk var systemet att man köpte bussbiljetten i kiosker och stämplade biljett själv efter man klivit på. Men varför vara som alla andra? Här har vi istället det fantastiska systemet att vi har en biljetttant som går omkring på den fullproppade bussen och tar betalt av alla och ger ut biljetten. Förvisso smidigt att få personlig service sådär på den plats man är. Men å andra sidan är det ohyggligt osmidigt att ha en, gärna rundlagd och kort, moldavska trängandes runt och ta betalt av alla. Tills jag vet om det är flipp eller flopp får den ligga kvar som en bubblare.
Så har vi i fått en genomgång av Chisinau och dess egenheter.
Eder bloggare ber om att få återkomma för fler iaktagelser vad tiden lider. Och med denna post förklarar jag Moldavien bloggen invigd och inbloggad!
På återläsandes!
Erik beklagar att det dröjt en hel månad från att han fick internet i sin lägenhet tills första posten kommer. Men bättre sent än aldrig.
Iallafall. Denna blog som tidigare varit Rysslandsbloggen/Erik i Ryssland har nu som ni kanske redan sett bytt namn och blivit Moldavienbloggen/Erik i Moldavien. Detta av anledning av att jag i jag i slutet av juli tidigare i år flyttade ut från Rostov, Ryssland för att söka nya äventyr.
Och de äventyren hittades i Moldaviens huvustad Chisinau där jag sedan mitten av november finns på plats. Vad jag egentligen pysslar med här kan man läsa i presentationen högst uppe till höger.
Trots den blotta månaden jag har bott har det finns det en del att rapportera. Och jag börjar det som en toplista. Flipp och flopp i Chisinau, helt enkelt!
1. En sak som klart hamnar på plussidan är kollektivtrafiken. Medan busspriserna i Rostov skenade iväg mot nästan motsvarande 2,50:- landar en bussresa här på mer humana 80 svenska öre, eller 1 moldavisk Lei.
2. Juiceutbudet. Eftersom Moldavien inte gör mycket själva importeras det mesta från Rumänien eller Ukraina/Ryssland. Vad medför det? Jo att den fatastiska Oddeskij Sok från Ukraina går att köpa här med! Således kan jag avsnjuta jordgubbs-äppel-juicen varje dag om jag vill, istället för att som förrut varit hänvisad till att dricka den under besök i Ukraina.
3.Trafiken. För det känns spontant som att folk faktikst kör lugnare här än i både Ukraina och Ryssland. En förklaring kan vara att andelen Lada-bilar är färre. Och har man en finare bil är man förstås angelägen om att inte kladda ner den med människodelar.
Och så minussidan.
1. Koreaner. Eller snarare bristen på koreaner. Kanske inte så mycket sydkoreanska sådana som ryska koreaner. Förvisso går det att köpa koreanska morötter, men igen bläckfisk eller andra rysk-koreanska delikatesser. En klar brist i detta land. Dessutom heter de som säljer morötterna inte Kim i efternamn. Gör om gör rätt!
2. Brist på rubel. Medan vi i ryssland använde bekväma ryska rubel för att betala med har vi här gått över till Lei. Och när ryska rubeln lätt räknades om genom att dela med fyra mostvarar en Lei ca 0,8 kr. Betydligt mer svårräknat!
3. Tjerniyj baton. Mat igen. Och visst tycks Moldavien ha mycket bröd av olika slag att sälja, men det verkar vara omöjligt att få tag på en vanlig hederlig Tjårniyj baton! Eller beliyj baton för den delen. Altså den mörka respektive ljusa varianten av standardtyperna av bröd i Rostov. Överlag verkar Moldaverna inte riktigt förstå sig på mörkt bröd.
...sedan finns en bubblare. Om den höre till flipp eller flopp är jag inte riktigt säker på dock. Är nämligen det alltid spännande sättet ta betlta på en buss. Under större delen av min tid i Rostov användes det sympatiska systämet att man betala när man klev av bussen. På slutet ändrades det och man betalade när man klev på. I Minsk var systemet att man köpte bussbiljetten i kiosker och stämplade biljett själv efter man klivit på. Men varför vara som alla andra? Här har vi istället det fantastiska systemet att vi har en biljetttant som går omkring på den fullproppade bussen och tar betalt av alla och ger ut biljetten. Förvisso smidigt att få personlig service sådär på den plats man är. Men å andra sidan är det ohyggligt osmidigt att ha en, gärna rundlagd och kort, moldavska trängandes runt och ta betalt av alla. Tills jag vet om det är flipp eller flopp får den ligga kvar som en bubblare.
Så har vi i fått en genomgång av Chisinau och dess egenheter.
Eder bloggare ber om att få återkomma för fler iaktagelser vad tiden lider. Och med denna post förklarar jag Moldavien bloggen invigd och inbloggad!
På återläsandes!
16 december 2008
11 november 2008
Nejdå, vi har inte riktigt kommit igång än.
Men jag tänkte jag skulle se om det fungerar att göra sådär, som alla stora bloggare som läsas av massa folk gör. Nämligen be er läsare om hjälp!
Tyckte att vi kan ju inte gå runt här och heta rysslandsbloggen när vi skriver från Moldavien(men det avslöjas officiellt lite senare). Så jag har bekostat mig en .se adress från Loopia.
Moldavienbloggen.se är tänkt att vara denna blogs hem i framtiden. Men frågan är bara, hur gör jag? Hur gör jag så att bloggen till nås på den adressen, fast själva innehållet ligger den kvar i tryggt försvar hos blogspot?
Den som har nåt bra tips kan ju skriva i kommentarerna...
Men jag tänkte jag skulle se om det fungerar att göra sådär, som alla stora bloggare som läsas av massa folk gör. Nämligen be er läsare om hjälp!
Tyckte att vi kan ju inte gå runt här och heta rysslandsbloggen när vi skriver från Moldavien(men det avslöjas officiellt lite senare). Så jag har bekostat mig en .se adress från Loopia.
Moldavienbloggen.se är tänkt att vara denna blogs hem i framtiden. Men frågan är bara, hur gör jag? Hur gör jag så att bloggen till nås på den adressen, fast själva innehållet ligger den kvar i tryggt försvar hos blogspot?
Den som har nåt bra tips kan ju skriva i kommentarerna...
Nåt skumt i görningen?
... Det börjar röra på sig. Bytt lite kläder och piffat upp bloggen.
Den stora öppnandet kommer snart! Vara beredda!
Den stora öppnandet kommer snart! Vara beredda!
14 oktober 2008
Framtiden är inte vad den var
Kors i taket! Han skriver nåt!
Men det är idag 14e oktober. 10/14 som de säger i Amerikat. Det stora jubliumsdatumet!
För idag, kära vänner och eventuella läsare, är det precis tre(3)(III) år sedan jag satte min fot på Rysk jord och denna blog kunde officiellt öppna!
Bloggen leve, Hurra Hurra Hurra!
Nu tog det förstår till dagen efter, den 15e innan den första posten kom. Och visst hade de provskrivits lite redan innan.
Men det var denna dag för 3 år sedan jag efter mycket om och men steg av planet i Rostov on Don, Rostovskaja oblast, Ryssland.
Tack alla ni som läst, kommenterat, rättat ryskan och ställt frågor. Och alla ni anonyma läsare. Och framförallt du som en dag skrev in "Tennfigurer mars" i Googles sökfält och sedan hamnade här på denna blog. Fann du, kära vän, vad du sökte?
Extra symboliskt blir också att det idag är precis 3 månader sedan den förra posten kom. Det kom att bli den allra sista jag skrev från Rostov, ty bara någon dag senare satte jag mig på ett tåg och påbörjade uttåget ur Ryssland. Denna gång ett betydligt trevligare uttåg än förra året. Måhända kommer det någon post om den resan senare. Men någon mer skrivning från Ryssland blir det inte på länge...
...
Håll utkik på denna blog den närmaste tiden.
Men det är idag 14e oktober. 10/14 som de säger i Amerikat. Det stora jubliumsdatumet!
För idag, kära vänner och eventuella läsare, är det precis tre(3)(III) år sedan jag satte min fot på Rysk jord och denna blog kunde officiellt öppna!
Bloggen leve, Hurra Hurra Hurra!
Nu tog det förstår till dagen efter, den 15e innan den första posten kom. Och visst hade de provskrivits lite redan innan.
Men det var denna dag för 3 år sedan jag efter mycket om och men steg av planet i Rostov on Don, Rostovskaja oblast, Ryssland.
Tack alla ni som läst, kommenterat, rättat ryskan och ställt frågor. Och alla ni anonyma läsare. Och framförallt du som en dag skrev in "Tennfigurer mars" i Googles sökfält och sedan hamnade här på denna blog. Fann du, kära vän, vad du sökte?
Extra symboliskt blir också att det idag är precis 3 månader sedan den förra posten kom. Det kom att bli den allra sista jag skrev från Rostov, ty bara någon dag senare satte jag mig på ett tåg och påbörjade uttåget ur Ryssland. Denna gång ett betydligt trevligare uttåg än förra året. Måhända kommer det någon post om den resan senare. Men någon mer skrivning från Ryssland blir det inte på länge...
Ty det gamla är förgånget. Se, något nytt skall komma!
...
Håll utkik på denna blog den närmaste tiden.
14 juli 2008
Att majonäs eller inte, det är frågan
Mmmm. Smaka på den bokstaven. Rund och fin i smaken. Mjuk men ändå distinkt.
Precis som som Majonäs! För det är vad denna blogpost handlar om. Majonäs.
För lika ovanligt som majonäs är i Sverige, lika vanlig är den här. Och lika illa som den smakar i Sverige, lika ljuvligt smakar den här. Och lika få märken och sorter som det finns i Sverige, lika många sorter och märken finns det här.
5 minuter från där jag bor finns ett snabbköp. Magnit. Den är inte stor, nog inte större än en en större bensinstation i Sverige. Men en sak finns där. Det finns majonäs! Inte två sorter. Inte 12 sorter. Utan 22 sorter!
Vi talar 22 sorters majonäs! Några av de längst till höger i bild är inte majonäs, utan istället några såser av annat slag, men å andra sidan fattas några av sorterna längst ner på hyllan. Ifall nån vill kontrollräkna.
Och lika få som det finns användningsområden för det i Sverige, lika många finns det i Ryssland. Kokt potatis, nog kräver det sin majonäs. Och stekt potatis med så klart. Och blir inte köttet godare med lite majonäs till? Och sallad? Javisst, visst behövs det majonäs i salladen! Och är inte brödet till maten väldigt tort? Majonäs ordnar saken! Övriga användsningsområden är, men inte begränsat till, pelmeni, korv, makaroner, fisk och bovete.
Majonäs var dagens ord alltså. Vidare kan vi berätta att, om vi får tro de världsomspännande datornätverkens uppgifter, så är Ryssland en av de få ställen i världen där det säljs mer Majonäs än Ketchup. Bara en sån sak.
Majonäs. Vilken ord!
Frågan vi alla då ställer oss: Varför smakar den ryska majonäsen så mycket annorlunda, och så mycket bättre än den svenska? Wikipedia vet!
"Mayonnaise is very popular in Russia where it is made with sunflower seed oil which gives it a very distinctive flavor. "
Förklaringen ligger alltså i solrosfrön. Tro't den som vill.
Med denna djupdykning i majonäshavets stora djup tackar vi för oss och säger att vi återkommer snart!
Precis som som Majonäs! För det är vad denna blogpost handlar om. Majonäs.
För lika ovanligt som majonäs är i Sverige, lika vanlig är den här. Och lika illa som den smakar i Sverige, lika ljuvligt smakar den här. Och lika få märken och sorter som det finns i Sverige, lika många sorter och märken finns det här.
5 minuter från där jag bor finns ett snabbköp. Magnit. Den är inte stor, nog inte större än en en större bensinstation i Sverige. Men en sak finns där. Det finns majonäs! Inte två sorter. Inte 12 sorter. Utan 22 sorter!
Vi talar 22 sorters majonäs! Några av de längst till höger i bild är inte majonäs, utan istället några såser av annat slag, men å andra sidan fattas några av sorterna längst ner på hyllan. Ifall nån vill kontrollräkna.
Och lika få som det finns användningsområden för det i Sverige, lika många finns det i Ryssland. Kokt potatis, nog kräver det sin majonäs. Och stekt potatis med så klart. Och blir inte köttet godare med lite majonäs till? Och sallad? Javisst, visst behövs det majonäs i salladen! Och är inte brödet till maten väldigt tort? Majonäs ordnar saken! Övriga användsningsområden är, men inte begränsat till, pelmeni, korv, makaroner, fisk och bovete.
Majonäs var dagens ord alltså. Vidare kan vi berätta att, om vi får tro de världsomspännande datornätverkens uppgifter, så är Ryssland en av de få ställen i världen där det säljs mer Majonäs än Ketchup. Bara en sån sak.
Majonäs. Vilken ord!
Frågan vi alla då ställer oss: Varför smakar den ryska majonäsen så mycket annorlunda, och så mycket bättre än den svenska? Wikipedia vet!
"Mayonnaise is very popular in Russia where it is made with sunflower seed oil which gives it a very distinctive flavor. "
Förklaringen ligger alltså i solrosfrön. Tro't den som vill.
Med denna djupdykning i majonäshavets stora djup tackar vi för oss och säger att vi återkommer snart!
11 juli 2008
Långa bollar...
Regnet det bara öser ner, så en lite kort post är väl på sin plats.
Undertecknad är, som kanske är bekant, inte bara bloggare. Han gör lite nytta också. Hjälper hemlösa med mat och kläder och lite sådant. Då kan man få syn på en del intressant.
Till ovan nämnda verksamhet fick vi för en tid sedan ett par kassar avlagda kläder av en (rysk) bekant. Inget konstigt så långt. Tills vi gick igenom alla kläderna för att se vad vi har. Då dök denna jacka upp:
Se, den som har ögon att titta med, att det inte är vilken jacka som helst. Det är en träningsoverallsjacka från inga mindre än fotbollslaget Skultorps IF!
Än så länge är det sommar, så behovet av jackor är ganska litet. Men till hösten kommer kanske stunden, när en av Rostovs mindre bemedlade invånare skyddar sig mot höstkylan i en tvättäkta träningsjacka från Skultorps stoltheter.
Bara i Rostov.
Undertecknad är, som kanske är bekant, inte bara bloggare. Han gör lite nytta också. Hjälper hemlösa med mat och kläder och lite sådant. Då kan man få syn på en del intressant.
Till ovan nämnda verksamhet fick vi för en tid sedan ett par kassar avlagda kläder av en (rysk) bekant. Inget konstigt så långt. Tills vi gick igenom alla kläderna för att se vad vi har. Då dök denna jacka upp:
Se, den som har ögon att titta med, att det inte är vilken jacka som helst. Det är en träningsoverallsjacka från inga mindre än fotbollslaget Skultorps IF!
Än så länge är det sommar, så behovet av jackor är ganska litet. Men till hösten kommer kanske stunden, när en av Rostovs mindre bemedlade invånare skyddar sig mot höstkylan i en tvättäkta träningsjacka från Skultorps stoltheter.
Bara i Rostov.
8 juli 2008
Sverige Sverige, avlånga land, Sverige Sverige, dyra fosterland
Ack och ve... tiden går fort när man har roligt. Två veckor sedan förra posten.
Iallafall, jag lovade en Midsommarspecial från Rostov. Och har jag lovat det skall det bli så också!
För på självaste midsommardagen besökte eder bloggare självaste IKEA för att se hur deras utlovade midsommarfirande skulle te se sig. Och det gjorde väl ingen besviken. Midsommarstång, Sverigedräkter, kranser i håret, vikingar och ABBA-musik. Alla klassiska ingredienser för ett klassiskt helsvenskt midsommarfirande!
Men som det heter, en bild säger mer än tusen liter mjölk. Så många bilder borde väga upp en hel tankbil.
Rysslandsbloggen presenterar stolt Rostov enda Midsommarstång!
Gulblåa pappersvikinghjälmar, svenska flaggor, Sverigedräkter. Vad man kan man begära?
Och visst kan man dansa runt midsommarstången även utan en midsommarstång.
Så går det alltså till när Rostov firar Midsommar!
Bloggen återkommer snart igen med mer rapporter från sommarrostov! På återläsandes!
Iallafall, jag lovade en Midsommarspecial från Rostov. Och har jag lovat det skall det bli så också!
För på självaste midsommardagen besökte eder bloggare självaste IKEA för att se hur deras utlovade midsommarfirande skulle te se sig. Och det gjorde väl ingen besviken. Midsommarstång, Sverigedräkter, kranser i håret, vikingar och ABBA-musik. Alla klassiska ingredienser för ett klassiskt helsvenskt midsommarfirande!
Men som det heter, en bild säger mer än tusen liter mjölk. Så många bilder borde väga upp en hel tankbil.
Rysslandsbloggen presenterar stolt Rostov enda Midsommarstång!
Gulblåa pappersvikinghjälmar, svenska flaggor, Sverigedräkter. Vad man kan man begära?
Och visst kan man dansa runt midsommarstången även utan en midsommarstång.
Så går det alltså till när Rostov firar Midsommar!
Bloggen återkommer snart igen med mer rapporter från sommarrostov! På återläsandes!
22 juni 2008
Säg tunnelbana
Söndag, annandag midsommar och hög tid för blogpost!
En blogpost fylld fylld med ämnen av alla lika hög intressitans. Vi lovar Subway, IKEA och Danmark i skön blandning.
Men vi börjar med Subway! Den många gånger omnämnda kedjan har jag för första gången besökt och kan ge er en fullständig rapport. Subway ligger alltså i det stora köpcentret MEGA där IKEA annars är den största tilldragelsen och passade undertecknad på att dinnera för en dryg vecka sedan. Och till det yttra var väl allt som vanlig. Ställa sig i kö, välja sört, välja bröd. En Италянский БМТ, eller Italian BMT som den brukar kallas i väst, valdes och till det ett parmesán-orgeanabröd. Inget konstigt så här långt alltså. Eller ja, lite udda är det väl med personal som är närmare 60 än 16, men det må väl vara. Så kom vi till avdelningen grönsaker. Jag blir frågad om jag ville ha alla grönsaker och Erik svarar lydigt ja. Men sen kommer det intressanta! Eftersom undertecknad är lite osäker på exakt vad dressingarna kallas på ryska så frågar han om de har nån het sås. I förhoppningen om att det ledde mig till det som i Sverige kallas ”hot sauce”. Men uppenbarliga finns det lite olika sätt att förstå det. För det som tanten som var närmare 60 än 16 gav mig var först rikligt med Senap, och efteråt kom frågan om jag ville ha majonäs också. Jag sa ja.
Nästa intressanta företeelse var att när smörgåsen var färdig och inslagen och allt la tanten hela subway-paketet i micron och värmde en sväng!
För att sammanfatta det var Subway i Rostov precis som hemma fast annorlunda. Och med sitt tydliga stänk av (pre-IKEA) Rostov förstås; Man tar i från tårna för att vara västerländsk men det räcker liksom inte riktigt hela vägen fram. Sedan verkar konceptet Smörgås, kaka och dricka inte finnas här. För nån kaka fick jag aldrig. Och blev aldrig tillfrågad om jag ville ha nån heller. En annan sak var priset, ca 140 rubel landade en halv subway-smörgås på. Det är nästan 30 rubel mer än en BigMac med cola och pommes frittes på McDonalds.
Sammanfattningsvis ger vi Subway 3 Leninordrar av 5 möjliga. På plussidan finner vi att det faktiskt smakade gott. På minussidan kommer senapen och det relativt höga priset.
Nästa intressanta iaktagelse som jag kan berätta om är det som jag berörde i förbifarten någon blogpost tillbaka, nämligen busspriserna. För sedan någon vecka tillbaka ha nu priset för en bussbiljett stigit till 9 rubel och 8 rubel för spårvagn och trådbuss. En 30%-ig höjning av busspriserna med andra ord. Detta kan med fördel för ses i skuggan av att när eder bloggare första gången besökte Rostov kostade bussarna 5,50 rubel. Nästan en fördubbling alltså.
Sedan har vi förstås den obligatoriska avdelningen med suspekta händelser i största allmänhet. Som att när jag vandrade runt på MEGA fick jag syn på en man bärandes en röd-vit tröja. Men inte bara vilken tröja som helst, utan en sk. Kamelåså-tröja. Det var en röd t-shirt med ett vitt kors på, och i korset stod det ”Danmark”. Så nu är ju frågan, var det en rysk Danmarksupporter vi såg så här i EM-tider? Eller tyckte han att rött och fint gjorde sig bra och ihop och kunde inte bry sig mindre om vad det som stod på tröjan betydde? Till saken hör att det stod ”Danmark” och inte ”Denmark” som på engelska. Så var det en dansk tröja som letat sig vägen ner till Rostov? Eller, eller eller, kan det vara så att det finns danskar i stan? Denna blogg har ju tidigare rapporterat om att undertecknad har mött danskar, men såvitt jag har vetat om har det varit danskfritt har sedan snart två år.
Vet nån läsare något mer i denna djupt intrikata men ack så intressitans-fyllda fråga får ni gärna höra av er.
I ;vrigt upplevde Rostov t ett skyfall som översvämmade halva buss/järnväggstationsområdet tidigare denna vecka. Översvämning sa Bill. Svämmning över så Bull.
Och där nånstans får vi sluta och säga tack och på återläsandes! Erik lovar att återkomma inom kort med bl.a. en spännande Midsommarspecial från Rostov!
Håll ut!
En blogpost fylld fylld med ämnen av alla lika hög intressitans. Vi lovar Subway, IKEA och Danmark i skön blandning.
Men vi börjar med Subway! Den många gånger omnämnda kedjan har jag för första gången besökt och kan ge er en fullständig rapport. Subway ligger alltså i det stora köpcentret MEGA där IKEA annars är den största tilldragelsen och passade undertecknad på att dinnera för en dryg vecka sedan. Och till det yttra var väl allt som vanlig. Ställa sig i kö, välja sört, välja bröd. En Италянский БМТ, eller Italian BMT som den brukar kallas i väst, valdes och till det ett parmesán-orgeanabröd. Inget konstigt så här långt alltså. Eller ja, lite udda är det väl med personal som är närmare 60 än 16, men det må väl vara. Så kom vi till avdelningen grönsaker. Jag blir frågad om jag ville ha alla grönsaker och Erik svarar lydigt ja. Men sen kommer det intressanta! Eftersom undertecknad är lite osäker på exakt vad dressingarna kallas på ryska så frågar han om de har nån het sås. I förhoppningen om att det ledde mig till det som i Sverige kallas ”hot sauce”. Men uppenbarliga finns det lite olika sätt att förstå det. För det som tanten som var närmare 60 än 16 gav mig var först rikligt med Senap, och efteråt kom frågan om jag ville ha majonäs också. Jag sa ja.
Nästa intressanta företeelse var att när smörgåsen var färdig och inslagen och allt la tanten hela subway-paketet i micron och värmde en sväng!
För att sammanfatta det var Subway i Rostov precis som hemma fast annorlunda. Och med sitt tydliga stänk av (pre-IKEA) Rostov förstås; Man tar i från tårna för att vara västerländsk men det räcker liksom inte riktigt hela vägen fram. Sedan verkar konceptet Smörgås, kaka och dricka inte finnas här. För nån kaka fick jag aldrig. Och blev aldrig tillfrågad om jag ville ha nån heller. En annan sak var priset, ca 140 rubel landade en halv subway-smörgås på. Det är nästan 30 rubel mer än en BigMac med cola och pommes frittes på McDonalds.
Sammanfattningsvis ger vi Subway 3 Leninordrar av 5 möjliga. På plussidan finner vi att det faktiskt smakade gott. På minussidan kommer senapen och det relativt höga priset.
Nästa intressanta iaktagelse som jag kan berätta om är det som jag berörde i förbifarten någon blogpost tillbaka, nämligen busspriserna. För sedan någon vecka tillbaka ha nu priset för en bussbiljett stigit till 9 rubel och 8 rubel för spårvagn och trådbuss. En 30%-ig höjning av busspriserna med andra ord. Detta kan med fördel för ses i skuggan av att när eder bloggare första gången besökte Rostov kostade bussarna 5,50 rubel. Nästan en fördubbling alltså.
Sedan har vi förstås den obligatoriska avdelningen med suspekta händelser i största allmänhet. Som att när jag vandrade runt på MEGA fick jag syn på en man bärandes en röd-vit tröja. Men inte bara vilken tröja som helst, utan en sk. Kamelåså-tröja. Det var en röd t-shirt med ett vitt kors på, och i korset stod det ”Danmark”. Så nu är ju frågan, var det en rysk Danmarksupporter vi såg så här i EM-tider? Eller tyckte han att rött och fint gjorde sig bra och ihop och kunde inte bry sig mindre om vad det som stod på tröjan betydde? Till saken hör att det stod ”Danmark” och inte ”Denmark” som på engelska. Så var det en dansk tröja som letat sig vägen ner till Rostov? Eller, eller eller, kan det vara så att det finns danskar i stan? Denna blogg har ju tidigare rapporterat om att undertecknad har mött danskar, men såvitt jag har vetat om har det varit danskfritt har sedan snart två år.
Vet nån läsare något mer i denna djupt intrikata men ack så intressitans-fyllda fråga får ni gärna höra av er.
I ;vrigt upplevde Rostov t ett skyfall som översvämmade halva buss/järnväggstationsområdet tidigare denna vecka. Översvämning sa Bill. Svämmning över så Bull.
Och där nånstans får vi sluta och säga tack och på återläsandes! Erik lovar att återkomma inom kort med bl.a. en spännande Midsommarspecial från Rostov!
Håll ut!
12 juni 2008
Han den aran Ryssland!
Ha den aran Ryssland!
Rysslandsbloggen uppmarksammar harmed att Rysslands firar sin nationaldag i dag 12 juni, till minne av sjalvstandigheten fran...sig sjalva, typ. Eller fran Sovjetunionen atminstone.
Hur som helst, det ar helgdag, det ar fest!
S prazdnikom, Medvedev!
Rysslandsbloggen uppmarksammar harmed att Rysslands firar sin nationaldag i dag 12 juni, till minne av sjalvstandigheten fran...sig sjalva, typ. Eller fran Sovjetunionen atminstone.
Hur som helst, det ar helgdag, det ar fest!
S prazdnikom, Medvedev!
6 juni 2008
Меня зовут И-Тайп!
En kort blogpost, så här på Svenska Nationaldagen.
Denna blog har tidigare skrivit om Basehunter på rysk Radio och om att Ace of Base uppträder i Kiev.
Men detta är inte nog. För på torsdagskvällen inträffade det, ytterligare en milstolpe. Vid 22-tiden på kvällen kunde nämligen eder blogga höra tonerna från "Paradise" med ingen mindre än den svenska skalden och vissångaren E-Type strömma ut från ett öppet fönster i grannhuset!
Bloggen grattulerar såklart E-Type till detta genombrott. För 15 år sedan fick jag en skiva där "Russian Lullaby" med tidigare nämnda man, fanns med. Nu 15 år senare har alltså E-Type nåt även Rostov! Stort, mina vänner, stort. Na zdarovije, E-Type!
...Nu väntar jag bara på att få se ryskdubbade Vetenskapens Värld på rysk TV.
Uppdaterad 8 juni: Fin finess med blogspot, bara posta halva inlägget...
Denna blog har tidigare skrivit om Basehunter på rysk Radio och om att Ace of Base uppträder i Kiev.
Men detta är inte nog. För på torsdagskvällen inträffade det, ytterligare en milstolpe. Vid 22-tiden på kvällen kunde nämligen eder blogga höra tonerna från "Paradise" med ingen mindre än den svenska skalden och vissångaren E-Type strömma ut från ett öppet fönster i grannhuset!
Bloggen grattulerar såklart E-Type till detta genombrott. För 15 år sedan fick jag en skiva där "Russian Lullaby" med tidigare nämnda man, fanns med. Nu 15 år senare har alltså E-Type nåt även Rostov! Stort, mina vänner, stort. Na zdarovije, E-Type!
...Nu väntar jag bara på att få se ryskdubbade Vetenskapens Värld på rysk TV.
Uppdaterad 8 juni: Fin finess med blogspot, bara posta halva inlägget...
2 juni 2008
Regn regn, mera regn
”Blogg blogg mera blogg, blogga så mycket som det går”, som den kända poporkestern nästan sjunger.
Vi beklagar att en hel vecka gått utan poster, men bättre sent än aldrig. Dessutom torde denna blogs läsare vara vana vid att det tar lite tid ibland. Ett halvår eller så.
Iallafall. Vi några saker att rapportera om och börjar med det första.
För de som läste här redan i oktober 2005 kunde då, i den allra första blogposten från Rostov, läsa om att jag blev förbisprungen av en skock getter. Hur ligger det till med dem egentligen, har kanske någon undrat. Hur ser de ut? Vallar de verkligen getter på gatorna i Rostov? Frågorna kan ha varit många. Så när jag för en liten tid sedan fick syn på getterna, och jag dessutom hade kamera med mig gjorde jag slag i saken. Rysslandsbloggen kan därför nu stolt presentera de första bildbevisen på de berömda getterna!
Men, invänder kanske någon, du skrev att de vallades på gatorna, det där är ju ingen gata. Svaret blir då att det är en gata i Rostov, inte i Sverige, Finland eller annat västland. Och då kan gatorna se ut sådär och fortfarande vara belägna i en relativt central stadsdel.
Som jag skrev i förra posten har ju IKEA kommit till Rostov och radikalt påverkat livet för en svensk. Och då må så vara. Men IKEA ligger trots allt på behörigt avstånd från stadskärnan.
Vad som däremot påverkat dagligen är prishöjningarna. De har bloggen tidigare skrivit om. Men nu har de slagit till igen. Denna gång mot Rostovs fantastiska kollektivtrafik! För den som inte varit i Östeuropa skall vi förklara att i Ryssland, Vitryssland Ukraina och förmodligen ytterligare en bunt länder i denna del av världen finns, förutom bussar, spårvagnar och taxi även nåt som kallas ”Marshruka". Eller formellt ”Marchrutnoje taksi” [Маршрутное такси]. Det är minubssar som går längs bestämda linjer men som har den egenheten att de stannar där man vill bara man ropar ”Na astanóvkje!” i tid. Likaså går de att stoppa längs vägen att kliva på. Men andra ord ett genialiskt mellanting mellan buss och taxi. Vad som nu har hänt är att priserna på en resa har stigit från 10 rubel (ca 2,50kr) till 15 rubel (ca 3,70kr). Det är 50% prisökning över en natt!
Detta skall nu också ses i förhållande till priset för bussar som det senaste dryga året varit 7 rubel. Marchrutkan, som med sina 10 rubel, varit jämnbördig medtävlare till bussen har nu blivit en lyxtransport! När det var hugget eller stucket går det nu att åka buss två gånger för samma pris som en marchrutka-resa.
Men det är inte allt. Tidigare har det nämligen varit så att idén för hur många man kan få plats med i en Marchrutka varit ”en till”. Det må vara alltid har varit 13 sittplatser men det har alltid gått att trycka in många fler, så länge dörren går att stänga har det inte varit några direkta gränser för hur många man kan ta in en en Marrchrukta. Eder bloggares toppnotering ligger strax över 20-strecket.
Men det var då det. För, som Bowser & Blue sjunger i sin sång, All has changed, everything has changed. Nu är det Нет! och Нельзя! för att stå. Finns det 13 platser betyder det att det är 13 stycken som kan åka.
Frågorna man, och förmodligen även Plus-Sverker om han hade varit informerad, ställer sig är; ska det vara så? Ska de det? Är det riktigt sjysst det?
Jag finner svaret nekande.
Och när vi ändå talar om förändringar. IKEA är inte den enda svenska jätten på väg till Rostov. För nu kan Rysslandsbloggen avslöja att även klädkedjan Lindex tänker öppna i Rostov! I slutet av året räknar de med att slå upp portarna. Vad blir nästan steg nu när svenskt kaffe inte bara finns på Mallorca, Clas Ohlsson?
Men dessa frågor tackar bloggen för sig för denna gång men lovar att återkomma inom en snart framtid.
På återläsandes!
Vi beklagar att en hel vecka gått utan poster, men bättre sent än aldrig. Dessutom torde denna blogs läsare vara vana vid att det tar lite tid ibland. Ett halvår eller så.
Iallafall. Vi några saker att rapportera om och börjar med det första.
För de som läste här redan i oktober 2005 kunde då, i den allra första blogposten från Rostov, läsa om att jag blev förbisprungen av en skock getter. Hur ligger det till med dem egentligen, har kanske någon undrat. Hur ser de ut? Vallar de verkligen getter på gatorna i Rostov? Frågorna kan ha varit många. Så när jag för en liten tid sedan fick syn på getterna, och jag dessutom hade kamera med mig gjorde jag slag i saken. Rysslandsbloggen kan därför nu stolt presentera de första bildbevisen på de berömda getterna!
Men, invänder kanske någon, du skrev att de vallades på gatorna, det där är ju ingen gata. Svaret blir då att det är en gata i Rostov, inte i Sverige, Finland eller annat västland. Och då kan gatorna se ut sådär och fortfarande vara belägna i en relativt central stadsdel.
Som jag skrev i förra posten har ju IKEA kommit till Rostov och radikalt påverkat livet för en svensk. Och då må så vara. Men IKEA ligger trots allt på behörigt avstånd från stadskärnan.
Vad som däremot påverkat dagligen är prishöjningarna. De har bloggen tidigare skrivit om. Men nu har de slagit till igen. Denna gång mot Rostovs fantastiska kollektivtrafik! För den som inte varit i Östeuropa skall vi förklara att i Ryssland, Vitryssland Ukraina och förmodligen ytterligare en bunt länder i denna del av världen finns, förutom bussar, spårvagnar och taxi även nåt som kallas ”Marshruka". Eller formellt ”Marchrutnoje taksi” [Маршрутное такси]. Det är minubssar som går längs bestämda linjer men som har den egenheten att de stannar där man vill bara man ropar ”Na astanóvkje!” i tid. Likaså går de att stoppa längs vägen att kliva på. Men andra ord ett genialiskt mellanting mellan buss och taxi. Vad som nu har hänt är att priserna på en resa har stigit från 10 rubel (ca 2,50kr) till 15 rubel (ca 3,70kr). Det är 50% prisökning över en natt!
Detta skall nu också ses i förhållande till priset för bussar som det senaste dryga året varit 7 rubel. Marchrutkan, som med sina 10 rubel, varit jämnbördig medtävlare till bussen har nu blivit en lyxtransport! När det var hugget eller stucket går det nu att åka buss två gånger för samma pris som en marchrutka-resa.
Men det är inte allt. Tidigare har det nämligen varit så att idén för hur många man kan få plats med i en Marchrutka varit ”en till”. Det må vara alltid har varit 13 sittplatser men det har alltid gått att trycka in många fler, så länge dörren går att stänga har det inte varit några direkta gränser för hur många man kan ta in en en Marrchrukta. Eder bloggares toppnotering ligger strax över 20-strecket.
Men det var då det. För, som Bowser & Blue sjunger i sin sång, All has changed, everything has changed. Nu är det Нет! och Нельзя! för att stå. Finns det 13 platser betyder det att det är 13 stycken som kan åka.
Frågorna man, och förmodligen även Plus-Sverker om han hade varit informerad, ställer sig är; ska det vara så? Ska de det? Är det riktigt sjysst det?
Jag finner svaret nekande.
Och när vi ändå talar om förändringar. IKEA är inte den enda svenska jätten på väg till Rostov. För nu kan Rysslandsbloggen avslöja att även klädkedjan Lindex tänker öppna i Rostov! I slutet av året räknar de med att slå upp portarna. Vad blir nästan steg nu när svenskt kaffe inte bara finns på Mallorca, Clas Ohlsson?
Men dessa frågor tackar bloggen för sig för denna gång men lovar att återkomma inom en snart framtid.
På återläsandes!
25 maj 2008
Var det tur?
Kära läsare. Det är sen lördagskväll. Det är Eurovision Song Contest på en liten svartvit TV. Det är bloggdags.
För det finns så mycket att berätta att det blir svårt att veta var att börja. Men vi går i storleksordning. Stort. Stort som i IKEA!
För eder bloggare har nu äntligen besökt den i denna blogg så hypade IKEA i Rostov. Och först av allt kan denna blogg börja med ett avslöjande. IKEA i Rostov ligger inte i Rostov! I själva verket ligger ”IKEA i Rostov” i staden Aksaj! Förvisso är städerna i princip ihopbyggda men ändå. Man hinner passera både skylten som talar om att Rostov är slut och välkommen till Aksa- skylten innan man är framme. Å andra sidan brukar väl Skavsta flygplats påstå sig vara i Stockholm. Så låt gå, IKEA finns i Rostov.
Och som alla förstår så var det med spänd förväntan eran bloggare satte sig på Marchrukta nr 85 från busstationen för att åka till köpcentret MEGA som då inhyser bl.a. IKEA. Väl framme möts jag av en mastodontbyggnad men som tack och lov är behagligt sval när det utomhus är närmare 30 grader. Efter att ha kommit in i byggnaden börjar en stund vandrande förbi lite olika affärer. Nån datoraffär, en klädaffär som hade det finskklingande namnet Seppälä , en till klädaffär. Så höll det på tills första chocken kom. Den som innfinner sig då man ser det lilla ”torg” som i mitten huserar en skridsskorink! Det är mitt i sommarn, det är 30 grader varmt ute och, framförallt, det är Rostov. Inte Dubai, inte ens Moskva. Det är hålan Rostov! Men mitt i köpcentret finns en skridskorink! Ur led är tiden är Eriks spontana kommentar.
Runt denna skridsrink finns allehanda snabbmatskedjor. Det är Subway, som denna blogg tidigare (länka) rapporterat om att skall komma hit. Det är Rosticks, som denna blog recenserat (länka) efter ett besök i Vitryssland. Och det är en bunt till. Och så en skridskorink...
Jag fortsätter i allafall min vandring och möts då strax av de bekanta gul-blåa färgerna och en skylt som säger ”IKEA – Для вашего дома”, ”IKEA – för ert hem”. Det är där. Det är IKEA. Det är Sverige! Och dett i självaste Rostov!
Erik vandrar runt längs den snittslade banan. En det ena, än det andra med alla lika härligt svenskklingande namn.Lampan Lersta, stolen Agen, bordet Tärnö. Noteras skall också detaljarbetet på deras iordninggjorda ”rum”. Sängar, kuddar, bokhyllor, javisst. Men vad hittar vi i bokhyllorna? Med undantag för nån suspekt dansk naturbok som slinkit in, idel svenskspråkiga böcker! Sådant imponerar på eder bloggare, samtidigt som han funderar på varför han som skall bo i pojkrummet inrett för en 8-åring läser tunga deckare och andra böcker man kanske inte förknippar med med barn i den åldern. Men vad vet jag. Ungdomar nu för tiden...
Erik vandrar vidare bland bokhyllor och lampor och till slut, efter vissa problem når han kassorna och utgången. Men när han väl kommit ut väntar det roligaste av allt! Där finns nämligen den lilla affären som säljer allt svenskt i matväg! Frysta köttbullar, Marabouchoklad, pepparkakor, glögg (som väl knappt ens säljs i Sverige denna tid på året), pulversås, mazariner, frödinge blåbärspaj (eller klassisk svensk pirog, som den ryska ettiketten talar om), lantchips, sill i olika sörter och storlekar och en väldigt massa mer som jag inte minns nu.
Erik köper en Marabou Centerrulle och förundras över vem som egentligen handlar där. Betalar ryssar verkligen dubbelt så mycket för chokladen bara för att det är Marabou och inte Blazjenstvo? Eller finns det, utan att jag aldrig hört talas om det, en stor grupp exilskandinaver som handlar där? Frågor frågor. Något annat han tänker på är att varför det finns så många allehanda suspekta Abba-produkter men ingen Kalles Kaviar? Den mest självklara produkten att sakna som svensk boendes utanför Sverige, och den finns inte, men det finns allt annat. Gör om gör rätt.
Nåt annat denna blogg önskar bättring på är Varmkorven med bröd. Förvisso är priset 10 rubel (2,50kr) utsökt, men lite krav borde man väl ändå kunna ställa på den ursvenska rätten kokt med bröd. Tort bröd och halvljummen korv. Nä, inge vidare.
Vidare var däremot restaurangen! Omringad av väggar fyllda med bilder av Vasalopp, dalahästar och kranskullor intog eder bloggare dagns middag. En utsökt middag bestående av:
Köttbullar och potatis, sås, lingonsylt, hårdbröd och lingondricka. Till det en efterrätt bestående av en ursvensk punchrulle. Och efter det var alla tidigare brister ursäktade! Ty aldrig förr har väl köttbullar och lingonsylt smakat så gott! Och sällan har en Punchrulle varit så efterlängtad!
När vi så här i efterhand summerar dagens Nära Sverige-upplevelse har bloggen beslutat ge IKEA Rostov 4 Ingvar Kamprad-statyer av 5 möjliga i betyg. Det som hindrar det från en femma är förstås att det inte fanns nån Kalles Kaviar och att körvbrödet var knastertorrt. Annars var det mesta rätt. Fixa Kaviaren till nästa gång, och femman är er!
Med det avslutar vi denna blogpost dedikerad till IKEA och konstaterar att vi en gång fått bevisat för oss att aldrig är väl Sverige så bra, som när man inte behöver bo där.
På återläsandes!
...och jo. När undertecknad steg av Marchruktan som tog mig tillbaka till busstationen såg jag att föraren hade en svensk flagga i taket ovanför sig.
För det finns så mycket att berätta att det blir svårt att veta var att börja. Men vi går i storleksordning. Stort. Stort som i IKEA!
För eder bloggare har nu äntligen besökt den i denna blogg så hypade IKEA i Rostov. Och först av allt kan denna blogg börja med ett avslöjande. IKEA i Rostov ligger inte i Rostov! I själva verket ligger ”IKEA i Rostov” i staden Aksaj! Förvisso är städerna i princip ihopbyggda men ändå. Man hinner passera både skylten som talar om att Rostov är slut och välkommen till Aksa- skylten innan man är framme. Å andra sidan brukar väl Skavsta flygplats påstå sig vara i Stockholm. Så låt gå, IKEA finns i Rostov.
Och som alla förstår så var det med spänd förväntan eran bloggare satte sig på Marchrukta nr 85 från busstationen för att åka till köpcentret MEGA som då inhyser bl.a. IKEA. Väl framme möts jag av en mastodontbyggnad men som tack och lov är behagligt sval när det utomhus är närmare 30 grader. Efter att ha kommit in i byggnaden börjar en stund vandrande förbi lite olika affärer. Nån datoraffär, en klädaffär som hade det finskklingande namnet Seppälä , en till klädaffär. Så höll det på tills första chocken kom. Den som innfinner sig då man ser det lilla ”torg” som i mitten huserar en skridsskorink! Det är mitt i sommarn, det är 30 grader varmt ute och, framförallt, det är Rostov. Inte Dubai, inte ens Moskva. Det är hålan Rostov! Men mitt i köpcentret finns en skridskorink! Ur led är tiden är Eriks spontana kommentar.
Runt denna skridsrink finns allehanda snabbmatskedjor. Det är Subway, som denna blogg tidigare (länka) rapporterat om att skall komma hit. Det är Rosticks, som denna blog recenserat (länka) efter ett besök i Vitryssland. Och det är en bunt till. Och så en skridskorink...
Jag fortsätter i allafall min vandring och möts då strax av de bekanta gul-blåa färgerna och en skylt som säger ”IKEA – Для вашего дома”, ”IKEA – för ert hem”. Det är där. Det är IKEA. Det är Sverige! Och dett i självaste Rostov!
Erik vandrar runt längs den snittslade banan. En det ena, än det andra med alla lika härligt svenskklingande namn.Lampan Lersta, stolen Agen, bordet Tärnö. Noteras skall också detaljarbetet på deras iordninggjorda ”rum”. Sängar, kuddar, bokhyllor, javisst. Men vad hittar vi i bokhyllorna? Med undantag för nån suspekt dansk naturbok som slinkit in, idel svenskspråkiga böcker! Sådant imponerar på eder bloggare, samtidigt som han funderar på varför han som skall bo i pojkrummet inrett för en 8-åring läser tunga deckare och andra böcker man kanske inte förknippar med med barn i den åldern. Men vad vet jag. Ungdomar nu för tiden...
Erik vandrar vidare bland bokhyllor och lampor och till slut, efter vissa problem når han kassorna och utgången. Men när han väl kommit ut väntar det roligaste av allt! Där finns nämligen den lilla affären som säljer allt svenskt i matväg! Frysta köttbullar, Marabouchoklad, pepparkakor, glögg (som väl knappt ens säljs i Sverige denna tid på året), pulversås, mazariner, frödinge blåbärspaj (eller klassisk svensk pirog, som den ryska ettiketten talar om), lantchips, sill i olika sörter och storlekar och en väldigt massa mer som jag inte minns nu.
Erik köper en Marabou Centerrulle och förundras över vem som egentligen handlar där. Betalar ryssar verkligen dubbelt så mycket för chokladen bara för att det är Marabou och inte Blazjenstvo? Eller finns det, utan att jag aldrig hört talas om det, en stor grupp exilskandinaver som handlar där? Frågor frågor. Något annat han tänker på är att varför det finns så många allehanda suspekta Abba-produkter men ingen Kalles Kaviar? Den mest självklara produkten att sakna som svensk boendes utanför Sverige, och den finns inte, men det finns allt annat. Gör om gör rätt.
Nåt annat denna blogg önskar bättring på är Varmkorven med bröd. Förvisso är priset 10 rubel (2,50kr) utsökt, men lite krav borde man väl ändå kunna ställa på den ursvenska rätten kokt med bröd. Tort bröd och halvljummen korv. Nä, inge vidare.
Vidare var däremot restaurangen! Omringad av väggar fyllda med bilder av Vasalopp, dalahästar och kranskullor intog eder bloggare dagns middag. En utsökt middag bestående av:
Köttbullar och potatis, sås, lingonsylt, hårdbröd och lingondricka. Till det en efterrätt bestående av en ursvensk punchrulle. Och efter det var alla tidigare brister ursäktade! Ty aldrig förr har väl köttbullar och lingonsylt smakat så gott! Och sällan har en Punchrulle varit så efterlängtad!
När vi så här i efterhand summerar dagens Nära Sverige-upplevelse har bloggen beslutat ge IKEA Rostov 4 Ingvar Kamprad-statyer av 5 möjliga i betyg. Det som hindrar det från en femma är förstås att det inte fanns nån Kalles Kaviar och att körvbrödet var knastertorrt. Annars var det mesta rätt. Fixa Kaviaren till nästa gång, och femman är er!
Med det avslutar vi denna blogpost dedikerad till IKEA och konstaterar att vi en gång fått bevisat för oss att aldrig är väl Sverige så bra, som när man inte behöver bo där.
På återläsandes!
...och jo. När undertecknad steg av Marchruktan som tog mig tillbaka till busstationen såg jag att föraren hade en svensk flagga i taket ovanför sig.
18 maj 2008
Är vi framme snart?
Svenskar, Finlandssvenskar, IKEA-människor, Järnabönder och alla andra flitiga läsare av denna blog;
Söndag, söndag söndag. Sommaren har kommit, det är exakt ca 24 grader på ett ungefär, inte ett moln på himlen, och för första gången i denna bloggs snart treåriga historia skrivs det en blogpost utomhus!
Och vad passar bättre än att inleda med veckans surrealistiska upplevelser. Nu kan jag förvisso tycker att bara det att jag bor här i Rostov och skriver en blog som faktikst folk läser är surrealistiskt nog. Men i får man ta om man skall vara skåjt, som någon klok sade. Och en gång scout alltid scout. Med rätta att ita, med andra ord.
Rostov ligger som vi alla vet i södra Ryssland. Ganska exakt 100 mil rakt söderut från Moskva. 200 mil fågelvägen sydöst från Stockholm. Och kommer man söderut brukar det bli varmare, det finner jag logisikt och det har bloggen skrivit om förrut. Men jag trodde det fanns gränser. Och den gränsen har jag dragit vid Sköldpaddor. Det må vara söderut, men det finns iallafall inga sköldpaddor! Men vad såg jag igår när jag vandrade runt kring ”Zjeleznodorozjniy rajon”, stadsdelen Järvägen. Jo, precis, en sködpadda! Där på trottoaren var han helt plötsligt. Mörkt grön på gränsen till svart och sådär två-tre decimeter lång.
Frågan jag nu ställer mig, hur hamnade han där? Är det så att det faktikst lever sköldpaddor vilt i dessa trakter? Eller flyttar de hit på sommaren, ungefär som fåglar? Eller var det en förrymd husdjurssköldpadda? Och brukar folk verkligen ha sköldpaddor som husdjur i Rostov?
Många frågor, och få svar. Men om nån läsare är insatt i frågan får den gärna höra av sig! Märk kuvertet ”sköldpadda”.
Annars vill bloggen även igen säga att värmen har kommit. En vecka med värme som skall kulminera med 30 grader ungefär. Lite annat än snön i Sverige. Att rapportera om väder, vet trogna läsare av denna blogg, det finns det en lång tradition av och den avser vi upprätthålla. Vänta er härmed fortsatta rapporter om de sydryska väderfenomenen framöver.
Men lika skönt som att det blivit värmt, lika otrevligt är det att med värmen kom myggen. Det är många, överallt, och dubbelt så snabba som de svenska. Har även sett årets första geting.
Efter denna exposé i Djur och Natur tackar denna blogg för idag och säger på återläsandes!
Söndag, söndag söndag. Sommaren har kommit, det är exakt ca 24 grader på ett ungefär, inte ett moln på himlen, och för första gången i denna bloggs snart treåriga historia skrivs det en blogpost utomhus!
Och vad passar bättre än att inleda med veckans surrealistiska upplevelser. Nu kan jag förvisso tycker att bara det att jag bor här i Rostov och skriver en blog som faktikst folk läser är surrealistiskt nog. Men i får man ta om man skall vara skåjt, som någon klok sade. Och en gång scout alltid scout. Med rätta att ita, med andra ord.
Rostov ligger som vi alla vet i södra Ryssland. Ganska exakt 100 mil rakt söderut från Moskva. 200 mil fågelvägen sydöst från Stockholm. Och kommer man söderut brukar det bli varmare, det finner jag logisikt och det har bloggen skrivit om förrut. Men jag trodde det fanns gränser. Och den gränsen har jag dragit vid Sköldpaddor. Det må vara söderut, men det finns iallafall inga sköldpaddor! Men vad såg jag igår när jag vandrade runt kring ”Zjeleznodorozjniy rajon”, stadsdelen Järvägen. Jo, precis, en sködpadda! Där på trottoaren var han helt plötsligt. Mörkt grön på gränsen till svart och sådär två-tre decimeter lång.
Frågan jag nu ställer mig, hur hamnade han där? Är det så att det faktikst lever sköldpaddor vilt i dessa trakter? Eller flyttar de hit på sommaren, ungefär som fåglar? Eller var det en förrymd husdjurssköldpadda? Och brukar folk verkligen ha sköldpaddor som husdjur i Rostov?
Många frågor, och få svar. Men om nån läsare är insatt i frågan får den gärna höra av sig! Märk kuvertet ”sköldpadda”.
Annars vill bloggen även igen säga att värmen har kommit. En vecka med värme som skall kulminera med 30 grader ungefär. Lite annat än snön i Sverige. Att rapportera om väder, vet trogna läsare av denna blogg, det finns det en lång tradition av och den avser vi upprätthålla. Vänta er härmed fortsatta rapporter om de sydryska väderfenomenen framöver.
Men lika skönt som att det blivit värmt, lika otrevligt är det att med värmen kom myggen. Det är många, överallt, och dubbelt så snabba som de svenska. Har även sett årets första geting.
Efter denna exposé i Djur och Natur tackar denna blogg för idag och säger på återläsandes!
Segern är vår!
Vik hädan Senbudister, tiden är inne! Det är sen! Och sen betyder bildbonanza från Segerdagen!
Damer och herrar, europas största "брэнд-мауер" [bränd-mauer, stor vägg typ].
Katjooosha!
Endast Ryssland ryska armémössor har.
På bilden ovan finns en utlänning. Den som hittar rätt vinner en Segerbanan!
Med dessa bilder finner denna bloggare sitt uppdrag utfört. Lediga!
Damer och herrar, europas största "брэнд-мауер" [bränd-mauer, stor vägg typ].
Katjooosha!
Endast Ryssland ryska armémössor har.
På bilden ovan finns en utlänning. Den som hittar rätt vinner en Segerbanan!
Med dessa bilder finner denna bloggare sitt uppdrag utfört. Lediga!
15 maj 2008
Människor, fötter och fontaneller
Nej, bilderna kommer inte nu... De kommer. Sen.
Däremot känner sig denna blogg tvungen att ogenerat göra reklam för av internets andra bloggar.
För något historiskt har faktikst inträffat. För, vad jag nästan törs lova, första gången i världshistorien finns TVÅ svenskspråkiga bloggar som bloggar från Rostov. Samtidigt!
Det min är vänner, det är stort. Det är mycket stort. I övrigt säger jag på åteerläsandes snart, då med bildbonanza från Segerdagen!
Således rekomenderas alla att delta i detta historiska skende genom att titta in på www.rassija.wordpress.com
I övrigt säger jag på åteerläsandes snart, då med bildbonanza från Segerdagen!
Däremot känner sig denna blogg tvungen att ogenerat göra reklam för av internets andra bloggar.
För något historiskt har faktikst inträffat. För, vad jag nästan törs lova, första gången i världshistorien finns TVÅ svenskspråkiga bloggar som bloggar från Rostov. Samtidigt!
Det min är vänner, det är stort. Det är mycket stort. I övrigt säger jag på åteerläsandes snart, då med bildbonanza från Segerdagen!
Således rekomenderas alla att delta i detta historiska skende genom att titta in på www.rassija.wordpress.com
I övrigt säger jag på åteerläsandes snart, då med bildbonanza från Segerdagen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
