Tiden flyger! Två veckor och mer än så har gått sedan senaste blogposten. Från Advent till Dan före Dan. Nästan iallafall.
Som vanligt finns det mycket att berätta.
Men vi börjar med det största. Det stora eviga dramat som förföljt mig de senaste veckorna. Vi talar om strumpor. För jag säger er på en gång: Att köpa strumpor i Rostov är minsann inte detsamma som i gamla Sverige. Men vi tar det från början. Måndagen för snart två veckor sedan. En ledig dag och jag tänkte, så bra, idag skall jag köpa strumpor! Så jag tar spårvagnen mot en centralt beläget köpcentrum. Perekrestok hette den minsann. Där borde det ju finnas strumpor. För på MAXI och OBS! och liknande instutitioner i Sverige köper jag ju alltid mina strumpor. Men tror ni det fanns där? Nej då. Knallar runt centrala delarna av stan, hittar en sportbutik, typ Stadium. Går in där för där måste det ju finnas strumpor. Tror ni de fanns där? Nääe då. Går vidare mot ”Tsentralnij riynak”, centrala marknaden. Där måste det ju gå att köpa vanliga rediga strumpor. Tror ni jag hittade nåt? Nääääe då. Fanns strumpor, men av nåt slags rysk modell, om än ”Made in China”, som inte alls är vidare bekväma. Jag vill ju ha vanliga hederliga strumpor som man köper i närmaste affär i Sverige. Sådana där vita historier som säljs i 5- och 10-pack oftast. Intersport-sockar är ju närmast ett begrepp. Men jag fick se mig besegrad den dagen och återvände dyster hem.
I fredags fick såpan en fortsättning. Jag hade tagit mig lite ledigt och tänkte, ”Jag åker till Ramstor, där MÅSTE det ju finnas strumpor”. Ramstor är ett bautaköpcenter i Rostov med dels en storstorstor mataffär i ICA MAXI-stuk (som alltså säljer mat men också snudd på allt annat), och dels många andra mindre affärer av olika slag. Där hade jag ju nämligen förrut köpt strumpor med stor framgång. Så tror ni jag fann några strumpor där? Näääääääääääääääääääe då. Jag knallar runt en timme i ett stor köpcentrum men inte på ETT ENDA STÄLLE gick det att köpa vanliga hederliga vettiga strumpor. Skall det vara så? Jag bara undrar. Ni tror ni kanske jag är bitter. Men jag? Bitter?...
För hugade affärsmän ligger alltså marknaden öppen för att bli importör av svenska strumpor till Rostov.
Annat som finns att berätta? T.ex att jag såg reklam för att Intersport skall öppna i Rostov. Jag som trodde att det var någon helsvenskt. Men kanske kan det innebära en ljusning på strumpfronten?
När vi ändå talar om kläder. Lyckades köpa ett par Jeans här i veckan. Ett par vanliga svarta jeans. Det lustiga var bara att det var av märket Lewis, men kostade 200 rubel, ca 50kr. Med det var de de billigaste av alla jeans i affären. Extra instressant blir det då jag bara dagarna innan sett Lewis egen butik, där kostade jeansen i regel 1500 rubel och uppåt. Dvs 400kr eller mer. Men så är ju också Rostov möjligheternas stad!
Som jag skrev i inledningen, tiden flyger fram. Flyger fram till den grad att det i skrivande stund är torsdagen den 21 december 2006. Det betyder att denna blog riskerar att bli tyst för ett tag. Redan den 23 sätter jag mig på en buss till staden Simferopol på Krim i Ukraina. Sedan kommer jag bliva där ett slag, färden kommer sedan gå vidare Jag vet inte hur det kommer vara med internetåtkomst där så jag törst inte lova någon ny post förrens i mitten av Februari då jag återvänder till Rostov. Förhoppningsvis kan jag väl dock nås på e-posten lite bättre.
Men jag tackar alla kära läsare för att flitigt ha följt denna blogg genom hösten och önskar alla kära läsare en riktigt God Jul och Gott Nytt År!
С Рождеством и новым годом!
21 december 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar