Voij voij. En hel vecka har gått sedan sisst. Och mer än det. Är detta ett tecken på att jag redan börjar tappa fart? Icke då. Se det som en högst tillfällig svacka istället.
Så vad finns att berätta om från veckan som gått. Ptja... För min del har det flutit på med jämna mellanrum möten och planering inför skolan, DTS, som börjar om mindre än två veckor nu. Kan på det temat berätta att vi fått med oss en finländare, eller kort och gott, finne också! Bördig från Tampere, så vitt jag kan förstå. Med det för han en nordisk touch till den utrikiska studentskaran som hittils bestått av amerikanskor, koreanska och en kazakstanier. Enligt uppgifter talar han visst skaplig svenska också, vilket välkomnas. Min finska i övrigt sträcker sig ungefär till Kitos, Tervetuola samt de otroligt viktiga fraserna Eii sa peitä och Parasta Ennen. Säker på att mina begåvade läsare själv vet vad de sista fraserna betyder. Full reservation för stavningen, emellertid.
På temat små-lustigt kan nämnas det besök vi hade här av en familj förra veckan. Ett par, hon från Holland och han från Tyskland med tre barn. De var på väg från Tyskland (i bil!) till området söder om Rostov-trakten vilket vi har stränga order om att inte nämna vid namn i mail eller liknande. Men det är alltså det område där det har varit lite halvoroligt sedan sovjets sammanbrott och ett känt svenskt par blev kidnappade för ett gäng år sedan. Anledningen till att det området inte får nämnas är helt enkelt att då finns risken att man inte får nåt nytt visum. Är ju trots allt Ryssland så viss koll har tydligen Putin på mail och sådant. Ungefär det som hänt folk tidigare nämligen. Dock tror jag inte de kommit på detta med bloggar än. Nåja. Iallafall hade detta paret tidigare bott i Sverige, i Ljungsskile (Restenäs) i ett år. Talade lite granna med den av av dem och hon frågade om jag inte saknade att äta nåt vid 11-tiden som folk alltid gjorde i Sverige. Vadå, tänkte jag och förstod inte riktigt. Svaret kom i form av ordet ”Fika!”, som var ett av få ord som hon kunde på svenska. Faschinerande. Fashinerande var även deras ungar som talade holländska med mamman, tyska med pappan, med utlänningar på engelska och med ryssar på ryska. Samtliga språk riktigt bra! Barnen var 5 respektive 7 år, tror jag. Imponerande!
På avdelning bara i Ryssland så måste nämnas det jag bevittnade idag:
Min gode vän Will, från staterna, var och handlade i affären mitt emot. En sådan där liten vanlig rysk där man säger i disken vad man vill ha. Iallafall, han kommer helt enkelt framt till kassan där och säger att jag vill ha det och det, men jag har inga pengar på mig just nu. Är det Ok om jag kommer in och betalar senare? ”Javisst, inga problem!”, blir svaret han får. Så han kan lugnt handla sina pelmeni och smetana för 60 rubel och gåt hem och äta. Och då betala senare. Bara i Ryssland... Dessutom så är ryskan allt annat än bra hos nämnda herre så det var nog mer ”Ja inte pengar no, kan jag tjåpa, pengar ge sen?”, det lät, fritt översatt. Uppmanar läsarna att prova detsamma på närmsta ICA-affär!
Jo just det ja. Engelska är ju ett pratiskt språk. Talas av många över hela världen, ett och samma språk. Eller inte. Vi gästas just nu av en herre från engeland som är på besök. Är väl ca 60 skulle jag tro. I måndags efter en samling med all ”staff” här skulle han presentera sig. På engelska genom tolkning då. Bara det lilla roliga att när han hade pratat sin mening, och var tyst för att få tolkat, blev det tyst. ”Ja nitjevo ne panila” var det som den annars mycket duktiga tjejen som brukar översätta fick fram. Dvs jag förstod inte ord vad han sa. Förklaringen att detta place haft många kanadenseare och amerikaner här. Sämre med britter dock. Den brittiska accenten knäckte helt enkelt förstålsen. Förövrigt jobbar nämnda herre som trädgårdsmästare, med andra ord som hämtat från ett avsnitt av Morden i Midsummer! Väntar på att Inspector Barnaby skall dyka upp nånstans i krokarna bara...
En köldchock har vi råkat ut för också! Härom kvällen stannade termometern på 8(!) blygsamma grader vid midnatt. Det rök ur munnen när man andades. Snart är det väl snö också. Å andra sidan kanske det kan ta död på myggeländena...
Nåja,vi avrundar där. Blev en lång post ändå det här. Det smids lite planer på hur denna blogg skall se ut i framtiden och sådär, vad som skall skrivas här, vad som vi kanske skall ursklija till andra kanaler. Så höll ögon och öron öppna!
Erik tackar för visat intresse, även till de närmast (för)sörjande!
19 september 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar