När jag kan ett mycket bättre språk, varför talar jag då det här?

Skepp o Hoj!

Snart varit här två veckor, vilket känns konstigt. På ett sätt väldigt avlägset, å andra sidan nyss. Könstut!

Dags för en ny bloggpost bestämt!

I skrivandes stund har det hunnit bli måndag, igen. Med andra ord snart två veckor sedan jag kom. Vilket känns... mest av allt konstigt. Känns iallafall på ett sätt väldans avlägset, de där första dagarna när jag just kommit hit. Samtidigt som det inte är alls vidare länge sedan när jag tänker på det. Tiden går fort när man har roligt och/eller sover, heter det ju.

Iallafall så verkar det som att hösten börjat göra entré i Rostov, så här i början av september. Borta är den brutalvärme som varit, tvärtom så är det nästan kyligt på morgnarna. Begav mig mot Koreanska Kyrkan på en visit i Söndags, och när jag lämnade huset kl 9 var det blygsamma 20 grader ute. På eftermiddagarna når temperaturen uppemot 25, men ändå. En klar skillnad mot tidigare, även börjat blåsa en hel del. Faktikst rätt skönt måste jag säga.

Skrev i föregående post om vettiga saker som skulle ske, eller nåt sådant. Så har det varit nu! I fredags hade vi den första träffen inför den kommande DTS:en, Discipleship Training School, som börjar första dagarna i oktober, det vill säga om en månad ganska exakt. Det är alltså den skola (av byråkratiska skäl en ”kurs” på ryska, då endast staten får driva skolor. Appropå ingenting...) jag gick på som snart då börjar i ny upplaga. Nya studenter vars ansökningar vi börjat titta på och gå igenom. Kan meddela intresserade läsare att klara är två amerikanskor, en koreanska och två ryssar. Vidare återstår ca 6-8 ansökningar att gå igenom och ta ställning till; ja eller nej. Det troliga är väl att de allra flesta iallafall blir antagna, om inget speciellt skäl föreligger. Spännande! Extra spännande att koreanskan inte kan vidare bra varesig engelska eller ryska... Hmm. Kamsamnida! säger Erik då på flytande koreanska.

Vad mer att notera? Ptja... åtestår bara tre dagar till Lake of Tears spelar i Rostov. Den 7e september smäller det av med svensk ”gothic metal” i Rostov. Erik har dock inga planer på att gå på konserten, men lovar att hålla utkik efter svenskar med långt svart hår.

Och så var det detta med myror. Myror myror myror. Måste finnas fantiljoner med myror i den här stan. Överallt kan man se dem, ofta i grupp. Ett svart streck över trottoaren är vid närmare blick inte ett ”streck” utan en flitigt trafikerad myr-motorväg. Galet. Dessutom ofta röda myror som bitts/sticks eller nåt sådant. Orsakar iritation hos den drabbade iallafall.

Det är väl ungefär så det ligger till här i Rostov. Mår bra, trivs bra och allt sådant. Om än lite less på att ordna mat varje dag. Eller om man så vill skära bröd dricka juice och koka nudlar. Blir skönt när skolan börjar i oktober och maten blir lagad.

Med som sagt, annars mås det utmärkt. Åt dessutom Geisha-godis igår, direkt från en av få ryska affärer som tillhandahåller sådana svenska delikatsser. Var min gode vän Will som bjöd på dem förövrigt, så det är inte Erik som slösar pengar runt omkring sig på svenskt godis, så var det sagt också.

Tills nästa gång! Önskar läsarna en fortsatt skön vecka!

På återhörande!

...och jo, mobila enheten fungerar med samma nummer som vanligt. Har rent av 2,5 G-nät här, genom roaming från MTS. Så SMS kan tas emot, förmodligen även telefonsamtal. Svara på SMS är det dock värre med då pengar ej finns på telefonen.